15:32:21
Alla sätter sig ner
Upp på scenen kommer en finklädd kille. Idag skulle traditionerna börja! Aldrig tidigare har maskinprogrammet vid Linköpings universitet haft några formella former kring efter sina framläggningar men nu fanns det en plan. Från idag och framåt var det nya tag. Han förklarar hur alla blivande alumner skulle gå upp i grupper på scenen för att sedan ta en representant från programmet i hand när deras respektive namn lästes upp. När en grupp var klar med det skulle det komma en applåd från publiken och en liten smällare skulle avfyras.
Därefter skedde allt så som han förklarat. En mugg skulle visst ha delats ut till varje representant förklarade de men eftersom beställningen blivit försenad skulle den skickas ut i efterhand. Det var med stor entusiasm som alla följde instruktionerna de just fått och stämningen var uppsluppen. Skratt ljöd efter ljudet av de små minismällarna som avfyrades mellan varje grupp. Efter alla handskakningar och applåder kom en liten kvartett och sjöng som en avslutning på hela ceremonin.
Jag satt i en klänning i publiken och log ikapp med alla som gick ut, det var Gustavs examensarbete jag var där för. Han och hans partner Erik hade haft sin framläggning under eftermiddagen och det här var den gemensamma avslutningen. Det kändes lite overkligt på något vis. Själv hade jag skrivit min egen tentamen på förmiddagen och skulle ha tre terminer kvar efter det här. Det här däremot skulle bli det sista Gustav gjorde som maskinstudent vid universitetet. Att det kunde ta slut så tvärt, tur att den nya ceremonin fanns där i alla fall.
