myski.blogg.se

I broschyren stod det att barn som regel uppskattar de klättringsbara attraktionerna. Väl på plats var det bara att konstatera fakta. Det var barn på statyer formade som ägg. Barn i tunnlar under mark. Barn som tryckte näsan mot plasten från insidan i den stora bubbliga plastskulpturen. Barn ovanpå den gigantiska spindelnätslika och färgglada virkningen som sträckte sig ända upp i det  många meter höga taket. Barn som speglade sig i gigantiska metallkulor och barn som sprang upp för spiraltrappan inne i det höga mosaikrummet.

Människor som passerat 12 års ålder fick däremot inte åla runt i konstverken. Även om somliga i mitt resesällskap hade önskat det. 

Den stora parken i Hakone var vackert upplagd med olika rum och miljöer kombinerat med väl valda statyer och verk. Att det myllrade av barn gjorde vissa av verken levande och mer intressanta att titta på. Som att människorna där tillförde utställningen något extra och bidrog till att konsten aldrig var riktigt densamma hur länge man än betraktade den.

Väntandes på perronger som är slutastationer står kvinnor klädda i rosa dräkter. När passagerarna går av kommer de buga och tacka för att passagerarna åkt med just det tågbolaget. Sedan springer de rosaklädda kvinnorna ombord på tåget och städar det snabbt innan nästa det är dags för tåget att påbörja nästa avgång.