20:59:51
Smör eller margarin
Nätterna i Bibinje var nog de jobbigaste på hela det här året. Det var så. Fruktansvärt. Varmt. De sista nätterna slutade det med att jag hällde vatten på tröjan som jag sov i och sedan gick och la mig igen. Det var så svalt och skönt när vattnet dunstade att jag genast somnade. Sedan sover en helt okej till dess att solen kikar in genom fönstret och låter hettan sprida sig i lägenheten. Då förbannade jag den där värdelösa AC:n som var så utkass. Då längtade jag till havet. Eller den där duschen som saknade avlopp. Jag till och med gick upp den sista morgonen, duschade i kallt vatten och gick och la mig igen. Helt underbart.
Trots värmen ville vi få lite saker gjorda även dagtid, för nu skulle ju Gustav och jag snart åka hem till kalla Sverige. Gustav och jag hade varit i affären och letat efter ingredienser till en böngryta. Det är rätt roligt att gå runt i butiker och försöka förstå vad allt är när en inte förstår språket alls. Det blir en liten skattjakt där en hittar roliga saker. Sedan, när en väl vill ha något särskilt, är det förstås mycket frustrerande att inte förstå. Som när en vill ha smör och inte margarin. Eller när en vill ha salt med kryddor i och inte kryddmix som innehåller salt.
Med sakerna som vi lyckades skrapa ihop i affären blev det till slut en bön- och kikärtsgryta med pasta till och efter maten hade vi en egen tur i Bibinje.
Vi upptäckte byggnaderna runt omkring. Såg alla tomter som var olika svenska trädgårdar. Nästan allt utrymme var tillägnat fruktträd, buskar och grönsaker. Många hade plöjt upp hela tomtenoch bodde som i ett gigantiskt trädgårdsland med sitt hus i mitten. Det var som att hela samhället bestod av trädgårdsintresserade människor där alla hade inriktning mot ätbara växter. Standard var att ha ett tak över bilen som bestod av metallramar med fruktbärande klängväxter på. Det var en slags perfekt kombination av estetik, skuggskydd och mat. De flesta hade vindruveklasar som hängde ner ifrån taket men det häftigaste taket var nog det med stora klasar av kiwifrukter. Efter att snabbt ha kollat hur stor yta som behövdes för att få 20 kiwifrukter, och sedan hur många ytor som hela taket utgjorde kom jag fram till att det fanns ungefär 700 frukter där. I taket över den parkerade bilen. 700 stycken, ett sånt tak vill jag också ha.
Efter att ha följt en stig in i skogen utanför samhället började mörkret snabbt infinna sig och vi sökte oss tillbaka till havet. Vi slutade vid Bibinjes lilla hamn och lät oss övertygas om att boka en båttur till dagen därpå. Den sista hela dagen. Den unga killen vi pratade med berättade att det gick bra att snorkla på ett ställe men att en fick ha med sig cyklop själv.
Så innan vi gick hem gick vi och köpte ett cyklop. Jag tänkte minsann inte vara någonstans där en kunde se häftiga fiskar och inte ha cyklop med mig. Vi tog det absolut billigaste som gick att hitta. Det var ganska mycket billigare än de andra faktiskt och det ingick en snorkel. Den fick det bli! Senare upptäckte vi att det var barnstorlek på den, men äh, det gick ändå. Undra vad kvinnan i kassan tänkte.
